Skogen och klimatet - en podd från Skog och trä vid Linnéuniversitetet

I detta avsnitt samtalar vi med Tomas Lundmark om hur vi bör och måste sköta våra svenska skogar inom familjeskogsbruket i ett förändrat klimat. Tomas är professor emeritus i skogsskötsel vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Tomas arbetar som expert vid EU-kommissionen för att Europas skogsbruk skall bli så bra som möjligt för våra kommande generationer. Harald Säll samtalar den 22 maj 2026 med Tomas Lundmark om livet och de stora frågorna om Sveriges skogar och kolkrediter. Inledningsvis talar vi om skogens välfärdsvärden, räcker skogen till allt, EU:s syn på skogen, brukande av naturen har och kan skapa hög biodiversitet. Kolkrediter skall leda till att tillväxten ökar och samtidigt skall virkesförråden i skogarna öka. Vad krävs av skogsägaren för att lösa allt detta?

I detta avsnitt samtalar vi om Svenska Kyrkans skogar ur ett klimatperspektiv och vilken klimatnytta Sveriges skogar och dess produkter ger oss. Skogforsk och Rolf Björheden har på uppdrag granskat de 13 stiftens skogsinnehav vad gäller skogsbruk och skötsel och under senare år med särskild fokus på klimataspekterna. Skogen och dess produkter gör att Sverige binder och tränger undan mer koldioxid än våra fossila koldioxidutsläpp. Åke Carlsson och Harald Säll samtalar den 19 maj 2026 med Rolf Björheden om rapporterna han skrivit om svenska kyrkans skogar och dess klimatnytta. Rolf är skogligt utbildad och är professor i skogsteknik. Han har tidigare skrivit rapporten ”Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan – Upptag och utsläpp av växthusgasen koldioxid. Den är väl värd att läsa.

Vi samtalar med eleverna Emil Magnusson, Carl Palm, Ester Dougan och Oliver Myr och med läraren i biologi och kemi Jenny Rydberg. Det blir samtal om RyssbyGymnasiets utbildningar, att bo på internat, jobb och framtid. Vi kommer också in på vilka som bör bestämma om skogen, dess olika värden och hur skogen ska hjälpa oss att ställa om till ett hållbart samhälle. Vi som spelat in avsnittet med eleverna på Ryssby naturbruksgymnasium är Elin Varde, Harald Säll och lärarna Jenny Rydberg och Jan Fransson. Jan har tidigare varit lärare på Ryssbygymnasiet. Vi får information om RyssbyGymnasiets huvudområden restaurang och naturbruk. Huvudområdet naturbruk har inriktningarna skogsbruk, jakt, naturturism och naturvetenskap. Inspelningen gjordes den 12 mars 2026.

I detta avsnitt samtalar vi med Carin Hoflund som arbetar på Lantbrukarnas Riksförbund i sydöstra Sverige, LRF Sydost. Carin är sakkunnig inom frågor som berör äganderätt och skog. Vi samtalar framför allt om den nya restaureringsförordningen som ska ligga till grund för att restaurera olika naturtyper. Den bygger på EU-kommissionens strategi som tagits fram för att skydda den biologiska mångfalden till 2030. Vi som spelat in avsnittet den 3 mars 2026 med Carin Hoflund är Hanna Nero, Elin Varde, Åke Carlsson och Harald Säll. Vi frågar Carin när, vem och hur ska restaureringen gå till? För skogsbrukets del utgår man från läget 1995 medan för jordbruket är startåret mer diffust.

I detta avsnitt samtalar vi med ett riktigt proffs som gillar skog, skogsbruk och naturvård och att köra sin skördare. Skogsarbetare och skogliga entreprenörer har sitt vardagliga arbete i skogen men de får sällan möjlighet att uttala sig i media. I detta avsnitt samtalar vi med skogsmaskinentreprenören Marcus Gustavsson som berättar om vad han tycker är viktigt att tänka på innan och vid gallring och skogsbruk. Vi som spelat in avsnittet med skördarentreprenören Marcus Gustavsson är Hanna Nero, Elin Varde och Harald Säll. Marcus började sin bana i skogen som manuell skogsarbetare och äger numera en egen skördare, en Ponsse scorpion, och driver företaget MG Skog Jeppahem. Marcus berättar om idealbeståndet och vad skogsägaren bör tänka på för att allt ska bli riktigt bra för allt och alla.

På klimattoppmötet i Brasilien visade Sverige hur vi fyrdubblade virkesförrådet i södra Sverige på 100 år. Kan vårt exempel vara förebild för andra länder? Att lyfta människor ur fattigdom och samtidigt binda stora mängder koldioxid i växande skogar där det tidigare vuxit skog. Rolf Björheden berättar om erfarenheter och intryck från klimattoppmötet, COP30 i Belém i Brasilien. För att andra ska lyckas är hänsynen till lokalbefolkningen mycket viktig. Vi som spelat in avsnittet med Rolf Björheden är Elin Varde och Harald Säll. Rolf är skogligt utbildad och är professor i skogsteknik. Han har skrivit rapporten ”Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan – Upptag och utsläpp av växthusgasen koldioxid”. Vi samtalar om vad är ett klimattoppmöte och om det senaste i Brasilien. Vi belyser orsakerna varför vi i Sverige lyckades återbeskoga kala ljunghedar och glesa skogar.

I samtal med Rolf Björheden lyfts frågan om Sverige över längre tid belastat klimatet då man beaktar att mängden skog fördubblats och dess produkters klimatnytta? Rolf är skogligt utbildad och är professor i skogsteknik. Han har skrivit rapporten ”Det svenska skogsbrukets klimatpåverkan – Upptag och utsläpp av växthusgasen koldioxid”. Vi som spelat in avsnittet om skogens klimatpåverkan är Elin Varde och Harald Säll. Vi försöker förklara olika begrepp som kol, koldioxid, kolkälla, kolsänka och kollager och hur dessa förändras. Vi talar också om att tillväxten ökat med 60% under de senaste 50 åren samt om biobaserade produkters klimatnytta.

I detta avsnitt samtalar vi om val av trädslag och att föryngra med rätt trädslag på rätt plats för att möta framtida klimat. Vi tar del av aktuell förädlingsforskning och framtida plantproduktion av Michael Wallberg som arbetar på Södra skogsplantor. I samtalet utgår vi från vår plantträff där Michael och Görgen Gustafsson, Sydplantor, deltog. Vi talar också om artrikedomen på ett kalhygge och varför det blir så. Vi som spelat in avsnittet om framtidens plantor är Elin Varde, Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll. Ska vi i stället för gran välja tall, björk, ek, hybridlärk, douglasgran, turkisk hassel, valnöt eller tulpanträd? Kommer traditionell plantförädling klara av att leverera rätt plantor eller blir det somatisk embryogenes, SE-plantor, som blir lösningen för att möta framtida klimat?

I detta avsnitt samtalar vi om naturrestaurering. Vi utgår från erfarenheter och diskussioner från kursen Restaurering av naturmiljöer – teori och praktik som ges på Linnéuniversitetet i Växjö/Kalmar. En kurs som formats av Claes-Göran Alriksson och Per-Olof Johansson på önskemål från studenter som läser Skogskandidatprogrammet eller som fristående kurs på Hållbart familjeskogsbruk. Naturrestaurering är: Vi skapar något vi tycker om och som är bra, ”Själsligt är naturrestaurering bra”. Det är lätt att säga att naturen ska restaureras. Men frågorna tornar upp sig då det blir till praktik: Till vad? Till vem? Av vem? Vad är målet? Vad händer sedan? Hur ska det skötas? Hur mycket tid? Vem ska betala? Det visar sig att diskussionerna utifrån teori, praktik och med myndigheter är viktiga för att kunna fatta kloka beslut. Det finns många gånger ett samband för skogsägaren mellan restaurering och estetik. Det ska vara vackert nära gården, samtidigt vill man lyfta fram andra värden. Restaurering handlar också om vattnet i landskapet. Att välja rätt trädslag och vägtrumma utmed skogens vattensystem och att om möjligt fördröja vattnets väg till havet. Vi som spelat in avsnittet om naturrestaurering är Claes-Göran Alriksson, Elin Varde, Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll.

I detta avsnitt samtalar vi om ”grunden” för all odling. Vi samtalar med geologen, biologen, kemisten, musikern och läraren på Linnéuniversitetet Claes-Göran Alriksson om marklära. I alla tider har den jordbrukande människan varit duktig på att läsa av marken och dess flora för att lyckas med sin odling. I skogsbruket leder denna kunskap fram till det vi benämner ståndortsanpassning: Att välja rätt trädslag till rätt plats. Du får också reda på vilken bergart som lagrat enorma mängder med koldioxid från atmosfären. Vi som spelat in avsnittet om marklära är Claes-Göran Alriksson, Elin Varde, Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll. Vi försöker sammanfatta berggrundens uppkomst, mineralogi och viktiga kemiska ämnen. Men också den största landskapsarkitekten inlandsisens direkta eller indirekta danande av jordarterna som ligger ovanpå berggrunden. Vi talar också om betydelsen av jorddjupets mäktighet och vattnets rörelse i landskapet som är av avgörande betydelse för växtlighetens sammansättning.

Gilla inte läget - Gilla att förändra läget. Om vi vill förändra läget krävs utbildning, bildning, forskning och gemensam glädje att träffa likasinnade och att lära och pröva nytt. I detta avsnitt besöker vi skogsmässan Elmia Wood som genomförs i skogarna söder om Jönköping. Mässan riktar sig till hela skogsbranschen- från det småskaliga familjeskogsbruket till den storskaliga industrin. På mässan möts skogsägare, tjänstemän, entreprenörer, innovatörer, forskare och svenska och internationella besökare. Årets mässa hade 27 000 besökare. Vi som samtalar i detta poddavsnitt är Hanna Nero, Åke Carlsson, Elin Varde och Harald Säll. Vi berättar om Linnéuniversitetets skogliga utbildningar och hur det är att läsa en treårig skoglig distansutbildning. Vi pratar också om att pröva nya arter och hur trevligt det kan vara att byta plantor med varandra. Att det är bra att veta vilken mark och ståndort man väljer för att lyckas med planteringen. Vi talar också om vikten att introducera barn och barnbarn i brukandet av skogen. Avslutningsvis diskuterar vi om lämpliga ämnen för kommande avsnitt.

Att mötas i skogen, fika och få ta del av praktiska försök, samtala och diskutera om resultaten är både roligt och bildande. Vårkvällen den 6 maj 2025 träffades närmare 70 skogligt intresserade i skogarna i Attsjö strax öster om Växjö för att lära sig mer om hur man lyckas med sin tallföryngring. I detta poddavsnitt samtalar Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll med Britt-Marie Börjesgård, Mats Blomberg och Per Hultqvist. Vi sammanfattar det vi hört och lärt oss om hur man lyckas bäst med tallföryngring på svårföryngrade marker. Vi har under exkursionskvällen lyssnat till Magnus Petersson, chef för skoglig utveckling på Södra och Bennie Johansson, rådgivare på Södra. Följande frågor toga upp. -Naturlig föryngring eller plantering? -Med eller utan markberedning? -Hägn, inget hägn eller viltrepelenter? I samtalet lyfter vi frågor som berör tallföryngring och hur viktigt det är att välja rätt trädslag. Det ger också insikt om hur otroligt värdefullt och trevligt det är att träffas ute i skogen för att i den miljön diskutera och samtala om skogsbruk och andra frågor som berör skogen.

Med rätt röjning kan vi ofta anpassa skogarna så att de bättre klarar kommande decennier under 2000-talet. I detta poddavsnitt samtalar vi med Ludvig Blixt som är skogsvårdsledare på Södra i Mönsterås skogsbruksområde eller som det numera heter Mönsterås medlemsteam. I sin tjänst arbetar Ludvig tillsammans med Södras rådgivare/inspektorer och med entreprenörerna som utför röjningar och planteringar. Vi som samtalar med Ludvig om varför, när och hur man röjer är Hanna Nero, Elin Varde och Harald Säll. Med röjning gynnas det som ska vara kvar. Röjningen i skogsbruket är en av de allra viktigaste åtgärderna för att skapa en sund och växtlig skog med många olika värden. För 40 år sedan kunde man få vitesföreläggande/böter om man i skogsbruket gynnade för mycket björk. I dag vill vi ha mer löv i våra skogar. Det förutsätter att vi ger olika arter möjlighet att etablera sig och växa vidare till stora träd. Vi talar i detta avsnitt om hur vi bäst skapar förutsättningar för artrikedom och därefter röjer fram skogar anpassade för den givna platsen. Vi talar också om vilka hjälpmedel som finns för att planera röjningen och hur man ser om det finns ett röjningsbehov. Vi lyfter också frågan om hur viktig röjningen är och att den verkligen blir utförd i rätt tid. Har du inga redskap kan du alltid brytröja en stund. Har du lite tid kan det räcka med brunnsröjning. Och om du inte hinner med att röja själv rekommenderar vi att du tar hjälp med röjningen. Inspelat den 12 mars 2025.

Kan vi få och när i så fall får vi nytta av det digitaliserade skogsbruket i praktiken? Kommer dagens skogliga rådgivare att bli överflödig inom en snar framtid? I detta andra poddavsnitt om digitaliserat skogsbruk berättar Johan Fransson mer om den forskning som bedrivs inom området. Johan Fransson är professor i skogsbrukets digitalisering. Han är sedan tre år anställd på institutionen för Skog och träteknik på Linnéuniversitet i Växjö. Tidigare arbetade Johan under 30 år på Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Vi som samtalar med Johan om det framtida digitaliserade skogsbrukets möjligheter är Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll. När får vi nytta av det digitaliserade skogsbruket i praktiken? Kommer dagens skogliga rådgivare att bli överflödig inom en snar framtid? Det är många frågor som väcks då vi samtalar om den forskning som Linnéuniversitetet med flera bedriver i skogarna utanför Växjö. Hur går forskningen vidare med användning av AI-teknik i kombination med drönarbilder, laserskanning, hyperspektrala bilder, radarbilder och grunddata från koldioxidbalanser som fångat mängder med information i forskningsskogen utanför Växjö? Kan det här leda till att vi formar framtidens skogar för att bättre klara klimatförändringar liksom ökad biologisk mångfald, höjda sociala värden och större hänsyn till kultur och fornminnen? Att dessutom lägga på ytterligare skikt med ljudupptagningar med fågelkvitter gör bilden ännu mer intressant och fullständig. I ett förändrat klimat kan vi inte begära att naturen själv skall lösa bevarandet av alla värden och ekosystemtjänster vi förväntar oss ska finnas kvar på en viss plats. Vegetationszonerna flyttar sig 1,5 cm per minut viket gör det nödvändigt att binda så mycket koldioxid som möjligt över tid i skogarna och samtidigt lösa frågorna om bevarande av biologisk mångfald.

Hur kan olika former av fjärranalys hjälpa oss så att skogar och natur bättre klarar förändrat klimat? I detta poddavsnitt samtalar vi med Johan Fransson som är professor i skogsbrukets digitalisering. Johan är sedan tre år anställd på institutionen för Skog och träteknik på Linnéuniversitet i Växjö. Tidigare arbetade Johan under 30 år på Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Vi som samtalar med Johan om det framtida digitaliserade skogsbrukets möjligheter är Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll. Våra redan existerande laserdata insamlade från flygskanning och satelliter ger bra skogliga grunddata för trädens höjd och skogarnas volym och i viss mån hälsa. Görs dessa skanningar mer återkommande i kombination med verkligt uppmätta data från försöksytor och tillsammans med högupplösta drönarbilder kan stora förbättringar nås med modern AI-teknik. Vi kan då följa skogarnas årliga tillväxt och koldioxidinbindning samt olika typer av värden och skador på skogen. I ett framtida digitaliserat skogsbruk kan vi med drönare utrustade med olika sensorer skapa nya förutsättningar för ett hållbarare skogsbruk. Det kan ge större möjligheter att se trädens virkeskvalitet och kemiska sammansättning för bättre utnyttjande av träråvaran. Vi talar också om hur man med radar kan följa trädens torkstress och vatteninnehåll vid olika tidpunkter under året och dygnet.

Kan konsten vara en utgångspunkt för samtal och dialog om skog och skogsbruk? Martha Kristensen är en av få konstnärer som i sin konst gestaltat trakthyggesbruket. Inspelat den 3 december 2024. Vill du se och veta mer om Martha och hennes konstverk går du in på hennes hemsida https://www.marthakristensen.se/ Den här gången samtalar Elin Varde och Harald Säll med konstnären Martha Kristensen om hennes konstprojekt som berör trakthyggesbruk. Som en introduktion till hennes konstverk och de samtal vi haft citerar vi ett inledande stycke ur Marthas bok Bruksskogens livscykel. "När jag flyttade till Älghult 2018 började jag måla av skogen omkring mig, följa den ganska hätska skogsdebatten och av personlig nyfikenhet undersöka olika aspekter av skogen. Mitt skapande brukar kretsa kring motsättningar och kontraster som jag fastnat för när jag uppfattat dem som lustiga eller intressanta. En sådan motsättning är den om de olika stadierna i trakthyggesbrukets livscykel." Det här ledde sedan vidare till hennes bok Bruksskogens livscykel som är en "konstpublikation som handlar om trakthyggesbruk, sett i ett småländskt perspektiv." Martha skriver också att: "Den har som syfte att vara kunskapsspridande och ge en introduktion till dagens skogsbruk, med utgångspunkt i konstverket Bruksskogens Livscykel". Boken går att låna på olika bibliotek i framför allt Småland.

Samtal om lövsågverk och varför vi sågar och förädlar allt mindre av vår svenska lövträråvara. Inspelat den 21 november 2024. Denna vinter upphör det sista björksågverket i Götaland med sin produktion. Östra Hults elektriska såg som sågar björk och al söder om Värnamo lägger med största sannolikhet ner sin produktion. Det innebär att söder om Värmland-Dalarna finns snart inget större björksågverk. I detta avsnitt samtalar vi med sågverksägare Emil Lindberg om förädlingen av lövträ, lövskogsbruk och mångfald. Emil har en skoglig kandidatutbildning från Linnéuniversitetet. Han sågar och säljer mestadels ek på sitt företag Ekoträ AB som ligger mitt i Småland i Sävsjö kommun. Vi berör också skoglig utbildning, mängden lövskog och andra företag som försökt öka lövträförädlingen. Vi som samtalar om detta med Emil Lindberg är Åke Carlsson och Harald Säll. De flesta önskar och kräver att det ska vara mer lövträd i skogen. Men samtidigt vill allt färre köpa förädlade lövträprodukter från den svenska skogen. Kan det vara så att vi ställer orimligt höga krav på naturen och då inte minst på våra lövträd vilket gör att plast och andra material tar över? Endast ett par tusendelar av den avverkade björkvolymen sågas resten blir massaved, bioenergi och röjs bort. För 30 år sedan, under 1990-talet, sågades 450 000 kubikmeter lövträtimmer och i dag sågas 175 000 kubikmeter. Motsvarande volym för svenska barrsågverk är närmare 40 miljoner kubikmeter.

Forskningsprogrammet Framtidens skogsskötsel i södra Sverige, FRAS, genomförs i samarbete mellan de tre forskningsorganisationerna Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Linnéuniversitetet (LNU) och Skogforsk samt skogsnäringen i södra Sverige. FRAS-programmets höstexkursion den 16 oktober bjöd på ett potpurri av aktuella skogsfrågor och framtidstekniker som kommer att förbättra den skogliga planeringen. Ett 80-tal deltagare möttes i Attsjöskogen utanför Växjö. Forskare och personer från det praktiska skogsbruket delade med sig av sina kunskaper om föryngring, blandskog, skötsel för andra mål, skador, digitalisering och hög produktion. Attsjöområdet, knappt 2 mil öster om Växjö, är sedan 1950-talet ägt av Södra. Kring förra sekelskiftet fanns här enorma mängder skog som började exploateras, så mycket att det till och med byggdes en järnväg för att frakta ut sågtimret. Som på många andra platser i landet tog skogen slut efter några decennier, och banan lades slutligen ner 1930. Men idag har skogen återhämtat sig och besökarna möts åter av resliga tallstammar i det 2500 hektar stora området.

Utan föryngring inget liv. I dag ställs krav på mer av biobaserade råvaror och en större biobaserad kretsloppsekonomi. Framtiden hänger mycket på bra föryngringar med robusta skogar som klarar ett förändrat klimat. Som skogsägare är man enligt skogsvårdslagen tvingad att säkerställa en god föryngring efter avverkning av äldre skog. Detta lagkrav har gällt sedan 1903 och gäller all produktionsskog i Sverige. Detta för att säkerställa att det finns skog till alla efterkommande generationer som lever av och i skogen. Dessutom upplever skogsägare och alla de som förvaltar skog att det är intressant och roligt att se hur plantorna växer och utvecklas oavsett om dessa planterats, är sådda eller är självföryngrade. För att lyfta den mest centrala och viktigaste frågan inom skogsbruket vilken är föryngring eller återbeskogning samtalar vi med forskaren Kristina Wallertz. Hon är verksam på Asa försökspark som tillhör Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU. Kristina har doktorerat inom ämnet skoglig föryngring. Mer specifikt om hur tillgång på extra föda (grenar i träd, rötter i marken etc.) påverkar snytbaggens ätande på gran- och tallplantor. Hon studerade också hur gödsling, etablering och markberedning påverkar tillväxt och tolerans mot snytbaggeskador hos granplantor. Dessutom arbetar Kristina med frågor kring etablering av Douglas och distansutbildning för skogsägare på Linnéuniversitetet. Vi försöker svara på och reda ut frågor som berör: Varför föryngring/plantering? Håller gamla rekommendationer i förändrat klimat? Vad krävs för en lyckad självföryngring eller plantering? Hur får man en mängd olika trädslag för ökad riskspridning? Markberedning: Varför markberedning och olika metoder. Plantskydd mot skadeinsekter. Avgång om inget skydd. Hur sprids ny kunskap om plantering? Anpassning till olika regioner och lokala förhållanden allt viktigare. Framtiden hänger mycket på föryngringar med robusta skogar som klarar ett förändrat klimat. Naturen vet inte alltid vilket trädslag som passar bäst.

Inspelat den 11 juni 2024. Samtal om blandskogsbruk med björk och gran samt föryngring och risker med douglasgran. Tillväxtskillnader i ett försök på Tagels gård mellan några vanliga trädslag. Vi summerar också EU-valet den 9 juni. Vi tar också upp exempel på direktiv och förordningar beslutade i EU. Hur dessa beslut ibland upplevs ha bristande konsekvensutredningar för de som berörs.